Blogit
Svenskagruppen  

Åbo Pride

Artikkelit  Kulttuuri  
10.10.2014 klo 07:51

Efter en del försök och misstag lyckades men äntligen arrangera ett Pride evenemang i Åbo också. Veckans höjdpunkt, marschen, ägde rum lördagen 20.9. Det finns siffror på att iallafall 3000 människor deltagit i demonstrationen. Tänk, tretusen. Dessutom fanns det en hel del publik, speciellt i centrum, där det också svajade regnbågsflaggor.

Demonstranterna, dit jag själv också hörde, startade från Konstmuseet efter ett par tal och instruktioner som hölls på de båda inhemska samt på ryska. Säkert sades något på engelska också, men ärligt talat så koncentrerade jag mig så mycket på människorna i mitt sällskap och runtomkring mig att jag knappt snappade upp vad som sades. Marschen hade ett starkt politiskt budskap, som speciellt betonade orättvisorna i dagens äktenskapslag samt translagen (bl.a. att man måste bevisa sig vara steril innan man juridiskt korrigerar kön).
Någonting som också var alldeles fantastiskt var mångfalden i själv tåget. Barn, unga och gamla, olika föreningar från scoutkårer till politiska partier och olika föreningar. Fyndiga skyltar och glada människor. Gemenskap. Det fanns dock inga fordon i tåget, vilket kanske var logistiskt sett en lättnad.

Åbos Pride- parad startade från Konstmuseet i centrum.

Åbos Pride- parad startade från Konstmuseet i centrum.

När vi kom igång var stämningen på topp. Paraden ringlade sig genom centrum, över den nya Biblioteksbron (gångbro), tvärs över Gamla Stortorget och uppför Nylandsbacken till Kuppis Veritasstadion. Jag har för mig att rutten för Pride parader inte är officiella förrän på paraddagen, men tillräckligt i förtid så att poliser hinner fixa trafiken. Men Åbo Prides rutt fanns publicerad i lokaltidningen Åbo Underrättselser redan på fredagen. Kanske jag bara missuppfattade. Nåväl, allting gick ändå ljuvligt problemfritt. Jag såg endast tre, kan ni tänka er, tre motståndare under marschen. De var alla ensamma dessutom. Den första irrade runt vid Konstmuseet med en liten skylt med liten text som påminde om bibliska städer som Gomorra och Solomon. Den andra stod vid Salutorget med finska flaggor och tyckte att äktenskapet är välsignat av Gud och den sista hade samma budskap som den första. För en gångs skull är jag stolt över Åboborna, tydligen är nivån av tolerans högre än vad jag trodde. Vi kanske inte kan köra eller vara allmänt trevliga, men en Pride parad får tåga ostört. Fantastiskt! Nog för att vår svenskspråkiga lokaltidning bara nämnde paraden i en liten notis efteråt, men det är väl bättre än ingenting.

I Kuppis fortsatte dagen med tal, musikuppträdande och picknic. Sandplanen invid fotbollstadion var full med olika föreningars tält och man kunde köpa regnbågsflaggor, Pride broscher och mycket mera. Senare på kvällen gällde fest i olika klubbar, men vid det laget hade jag redan hoppat på bussen till Helsingfors. Synd var det ju att missa efterfesten, men vad kan man göra? Delta nästa år. Det ser jag mycket fram emot och hoppas att Pride ordnas i fortsättningen också i Åbo!

Fanny Mäkelä